I det här inlägget skulle jag ha skrivit om gårdagens modeevent. Men som det oftast är med mig så kan det vara annat som fångar mitt intresse.

För er som gärna vill se bilder från catwalken kan ni göra det dels på Instagram eller vänligen skrolla ner. Men nu till det mindre glamorösa sidan av Fashion.

När jag köper kläder till mig själv, tänker jag på tre saker. Material, vart dem har tillverkats och pris. Material tänker jag på därför att jag vill helst ha naturmaterial. Det håller bättre när det gäller färg och form.  Made in?? Jo för att jag tycker att det är viktigt att veta ursprungslandet och gärna från vilken fabrik varan kommer ifrån. Pris för att jag betalar inte 4.500:- för ett polyesterplagg med ett välkänt logo på.

Fairtrade Fashion

Jag vill också kunna shoppa med gott samvete, fairtrade, ekologiskt eller att designern själv har besökt fabriken och sett med egna ögon att det inte finns några missförhållande. Jag kan ju inte in i minsta detalj kontrollera allt som för oss är självklara när vi själva arbetar. Men jag försöker.

Tills idag när jag läste branchtidningen Habit. I den kunde jag läsa ordföranden i Svensk Handel Stil, Miakel Sandströms insändare. ”Sju döda kineser: Vem bryr sig?” Han syftade på branden där fem kinesiska män och två kvinnor dog när en textilfabrik  brann. Det är inte klarlagt om arbetarna bodde på fabriken eller inte.

När jag läser något sådant ser jag i mitt intre en fabrik i dåligt skick med dygnet runt arbetande kvinnor och barn. Någonstans i Kina, Korea, Indiern, Bangladesh. Men detta utspelade sig i Italien 2013!

Fashions baksida i Europa

Miakel skriver vidare att fabriken låg i staden Prato, där finns det 4000 registrerade Kinesiska textilföretag. Officiellt finns det 14 000 kineser i staden, inofficiellt kanske upp till 50 000 kinesiska arbetare. Lönen är ca 2.700:- i månaden . Arbetstiden i ovan nämnda fabrik låg på 16-18 timmar och alla arbetarna bodde på fabriken.
I Prato produceras 1 000 000 plagg om dagen. Made in Italy står det på alla etiketter.

Vart är vi på väg? Fruktansvärd, stackars människor. Mina ansträngningar att köpa rätt raserades. Hur ska jag nu påverka mina köp? Det räcker inte att köpa ”närproducerat” Europeiskt. Modebranschen har ännu en gång kommit på ett bra sett att komma runt.

När det gäller mat köper jag till 80% närproducerat och ekologiskt.
När jag köper kläder till min dotter handlar jag oftast Second hand eller så ärver hon det mesta av sin kusin. Egna inköp gör jag inte så ofta som mitt ego skulle vilja. Kanske har jag ändå bidragit med lite. Köpa svenskt? Ja, jag ska inte gå in på de stora kedjorna men de litar jag inte en sekund på.

Hur gör ni? Hur tänker ni när ni köper kläder? Kom gärna med dina förslag. Vi kanske kan lära av varandra föra att höja medvetenheten hos oss alla. För vi är ju slutkonsumenten. Vi är ju dom som till slut väljer vilka plagg vi ska köpa och till vilket pris. Vilka val gör du?

Bästa hälsningar,
Betsi
Be yourself.

IMG_4934

Fina färger nästa höst.

IMG_4943

Flera modeller bar keps. Ser fram emot att själv bära en!

IMG_4949

Glitter hos baddräktskungen.

IMG_4953

En känsla av slank 30-tal hos Wivica Oest.

IMG_4969

Grafiska mönster håller i sig även nästa höst.

IMG_5015

Muchachomalo. Färgglada kalsonger.

IMG_5007

Very Victoria. Underkläder av Victoria Silvstedt.

IMG_5020

Vackra lamporna på Café Opera.

 

Share This